lycka ar en cykel!!
Tank o fa susa fram langs en sommarang kantad med blommor o gras, kanna den varmen i vinden leka i haret... fladdrande kjol o dbadhandduken pa pakethallaren...
Mmm, om man bor i Sverige sa...
Har kommer cykeln ioforsig val till pass, men mer en fraga om ett billigt transportmedel till o fran jobbet-gymmet-hem. Ingen fladdrande kjol heller, mer svarta pressvecksbyxor o skjorta... o en gron sommarang kan jag ju fortsatta o dromma om, vintern kommer snart, forhoppningsvis med lite regn, for allt ar sa himla gult o brunt o torrt... Inte vackert...
Men ar riktigt glad for cykeln, en jobbarkompis som hade en over, bara sadar. Visst det var hennes mammas, men det ar en cykel, o har 2 hjul. Ja, ett iallafall, det andra ar det punka pa. Hoppas pa att Mark kan fixa det ikvall nar han kommer forbi, hall tummarna!
Nu maste jag borja skriva igen, Louise, min handledare har gett mig till nasta vecka att skriva klart, o jag har hallt pa med inledningen sen i mandags... oops, dags o satta fart, fast an det gar trogt, men nanstans maste det val lossna tycker man. Har fortfarande inte fatt svar fran Hakan Borg om det ar ok med mitt upplagg, men om han inte har sagt nej antar jag att han sager ja... (Hoppas hoppas)
Sa pa den fronten ar det lite stressigt, vet ju faktiskt inte om han kommer godkanna det hela i slutanden om det nu inte blir precis som han tycker o tanker. Men om han nu tycker o tanker annorlunda sa far han val for 17 hora av sig, eller hur!
Na, dags o vara produktiv igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hallå där, tack för alla snälla kommentarer om min blogg. De e lite svårt att veta hur mycke den blir läst o va folk tycker.
Jag har oxå en cykel, hämta den från verkstan igår. Fast du har en något romantiserad bild av cykling måste jag säga. De regnade o blåste imorse när jag cykla till jobbet, så nu sitter jag på kontoret o väntar på att strumporna ska torka. Men ok jag har många minnen av soliga sommardagar när man skumpat fram på grusvägar mellan hästhagar och sett vattnet glittra vid vägens slut... Kan jag också om jag anstränger mig. Som när vi flyger fram på vägen mot kyrkogården och är det Grinnebacken det heter, på Gullholmen? De va tider det.
Saknade dig massor i helgen ska du veta! Kram kram.
Skicka en kommentar